Söråker blev i fjol den första platsen i Västernorrland med en bygdeväg. Syftet från Trafikverkets sida är att förbättra för de som går och cyklar, och nu byggs nästa bygdeväg i Matfors.
Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren
Med bygdevägar kan Trafikverket förenkla och ge mer plats för oskyddade trafikanter utan att bygga särskilda gång- och cykelvägar.
Det kan göras på mindre vägar där fordonstrafiken är liten och där andra närliggande vägar finns för
genomfartstrafik och tung trafik.
Längs Rigstavägen i Söråker gjordes 1,9 km om till bygdeväg i fjol höst, en sträcka mellan E4 och Ala
skola. Kännetecken för en bygdeväg är att det är en körbana i mitten och kraftiga kantmarkeringar på båda sidor som visar vägrenarna.
Det har gjorts tydligt var oskyddade trafikanter ska gå, cykla eller åka moped. Motorfordon får använda vägrenen tillfälligt vid möten vilket gör att omsorg och varsamhet mot andra trafikanter är en förutsättning för att det ska fungera.
När tidningen Byggplats besöker Rigstavägen ett halvår efter att bygdevägen togs i bruk träffar vi Söråkersbon Pelle Selander. Han kör bil, lastbil, buss och motorcykel längs Rigstavägen och han delar gärna med sig åsikter och tankar om den nya vägen.
– Det bästa med förändringen är att det blev ny asfalt och att bilisterna har sänkt farten, det lyfter jag gärna fram. Men om det blir möte så måste man hålla ut i vägrenen, och det är inte säkert att till exempel skolungdomar som rör sig där är beredda på det. De kan tro att vägrenarna är enbart gång- och cykelbanor. Det är väldigt mycket upp till bilisten att hålla koll, säger han.
Bygdevägar är relativt nya i Sverige, men i Danmark har motsvarande insatser fått ner olyckorna med 25 procent på den typen av vägar.
På väg 542 mellan Matfors och Vigge byggs i år nästa bygdeväg i regionen.
FAKTA
Bygdevägen består av en dubbelriktad körbana i mitten, så smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på varje sida. Vid möte mellan motorfordon får du använda vägrenen tillfälligt om det kan ske utan fara.