Stöde har allt

I en 1800-talsstuga i Stöde har Ingrid Bertilsson och Erik Andersson hittat sin plats på jorden.
TEXT: MIA BERG FOTO: OSCAR ERIKSSON

En dryg halvtimme från stan, på andra sidan backkrönet breder plötsligt Stöde ut sig. Orten som tappat många invånare sedan åttiotalet men nu blivit hett igen. Huspriserna går upp och några av husen säljs innan de ens kommit ut på marknaden.

Ingrid Bertilsson och Erik Andersson är en av de familjer som köpt huset sådär ”i smyg”. En lantlig idyll, i folkmun kallad Snickars, från slutet av 1800-talet med en mindre skog och ett par lägdor.

– Vi hade egentligen tänkt oss något enklare, som ett radhus i Sundsvall, men så såg vi det här och hittade hem. Jag hade kunnat köpa huset på stående fot, det är tur att man måste till banken först så man hinner landa lite, skrattar Ingrid.

Ett år har de bott här, och det har varit mycket slit med ommålning och resning av ladugårdsbyggnaden. Men det Ingrid och Erik pratar om är lugnet när de kan sätta sig på bron med en kopp kaffe och bara höra fågelkvitter.

– Det är en ro här som gör att man varvar ner. Vi pendlar till jobbet i Sundsvall och Timrå båda två, och så ofta vi kan åker vi tillsammans. Det gör både att vi får mycket tid att prata om allt vi vill göra här hemma, och på vägen hem hinner vi prata av oss jobbet. När vi kliver ur bilen är vi bara lediga.

Erik är uppvuxen i Stöde, men för Ingrid är orten en ny bekantskap. En trevlig sådan. Man får sköta sig själv, fast byn ändå har koll på en, menar de. Lugnet dominerar och ändå finns allt de behöver – matbutik, simhall, träningsanläggning, bilverkstad… Det enda de saknar är en tandläkare.

– Och ett nattåg, det vore trevligt att kunna ta sig hem från Sundsvall senare än tio på kvällen. Om man skulle vilja gå ut någon gång.

Att kommunen utsett Stöde till serviceort blir de glada av, alla kan inte bo i städerna, menar de. Det måste finnas möjlighet att leva sitt liv som de valt att göra också.

– Nu börjar priserna på bostäder dra iväg även här, vilket väl visar att det är ett attraktivt område, det är fler som vill bo här, inte bara vi, säger Erik.

Med huset har ett intresse för odling börjat växa. Det första som införskaffades var fem hönor som värper gröna ägg.

– Förra året var vi självförsörjande på ägg, potatis, lingon och morötter – och eftersom Erik jagar kunde vi servera en middag där allt på tallriken kom från gården, det är svårt att få det bättre än så här.

Ingrid syftar på maten. Men troligtvis menar hon hela livet på landet.

 

Familjen Bertilsson Andersson

Ingrid, 28, projektledare på Permobil och Erik Andersson, 30, konstruktör på Valmet.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s