Hans vill uppgradera livet på landet

Allt fler vill bo fint och ha större ytor att röra sig på. Landsbygden runt Sundsvall är hetare än någonsin. Nu gör politikerna en historisk satsning med det nya landsbygdsprogrammet.
– Vi vill visa att vi politiker tror på livet på landet, säger Hans Forsberg (c)
TEXT: MIA BERG FOTO: ANNA THORS

Han växte upp i Gästa i södra Njurunda, en by med ett fåtal hushåll långt ute på landet. Den enda kollektivtrafik som fanns var skolbussen han tog till Kyrkmons skola i Njurundabommen på vardagarna. Någon gatubelysning att tala om fanns inte, på vintern var det kolsvart.

– De flesta moderna nutidsmänniskor har glömt bort det, hur det är när det inte finns något ljus. När man bor på ett sådant ställe kan det kännas som att kommunen inte bryr sig om en, säger Hans Forsberg, (c) som idag är ett av Sundsvalls tre kommunalråd med landsbygdsfrågan som särskilt hjärteprojekt.

Upplysande satsning

Det var bland annat gatubelysningen som flyttade fokus till landsbygden igen. Utsliten som den var runt om i kommunen stod politikerna 2014 inför valet att riva ner eller börja sätta upp ny. De valde att satsa. Sju miljoner om året fram till 2021. Denna upplysande satsning är nu en del i det övergripande landsbygdsprogram som klubbades igenom i september 2016. Ett historiskt program, enligt Hans Forsberg.

– Det fanns ett landsbygdsprogram tidigare, men det nya har en annan tyngd. Det har tagits fram med hjälp av människor som bor på de olika orterna på vår landsbygd, och det pekar ut vilka nämnder som är ansvariga för varje fråga. Utöver det har vi anställt en landsbygdsutvecklare som ska följa upp att det vi sagt att vi ska göra faktiskt görs.

I Sundsvalls kommun räknas allt område utanför Sundsvalls, Vi på Alnöns och Njurundas tätortsområden som landsbygd. Runt om på landsbygden har kommunen pekat ut olika serviceorter: Njurundabommen, Kvissleby, Kovland, Indal, Liden, Stöde, Matfors och Vi. Dessa orter ska förse invånare runt omkring med den kommunala service som behövs för att livet på landet ska fungera. Det handlar om skolor och barnomsorg, kollektivtrafik, idrottshallar, fritidsgårdar, äldreboenden och bibliotek. Kommunen ska också verka för att kommersiell service, som matbutiker, mackar, apotek och post finns på orten, samt att det finns hälso- eller vårdcentral.

– Servicen är viktigt för att kommundelarna ska fortsätta att växa. Om jag vill bo på en ort men barnen då måste bussas långt för att komma till en skola, då kanske jag väljer ett annat ställe att bosätta mig på. I och med att vi pekat ut serviceorterna så garanterar Sundsvalls kommun att verksamheterna där kommer att finnas kvar – vilket gör att fler vågar flytta dit.

Att det finns tillgång till bredband eller helst fiber är även det helt avgörande i dagens samhälle, extra viktigt när man bor på landsbygden.

– Därför är målet med vår bredbandsstrategi att 95 procent av alla som bor i Sundsvall ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020, säger Hans Forsberg.

Kommunen har nu tagit fram en plan för bredbandsutbygnaden. I den planen avsätter kommunen de närmsta fyra åren totalt 100 miljoner kronor i investeringsbidrag.

– För individen är det anslutningsavgiften som är helt avgörande, och på vissa håll på landsbygden kan kostnaden bli oöverstiglig, ända upp till till 90 000 kronor. Med vår satsning är det tänkt att den inte ska bli högre än 24 900 kr, säger Hans Forsberg.

Ja, landsbygdsprogrammet nöjer sig inte med att få de som bor på landsbygden att stanna där, målet är att få fler att flytta dit och att fler även ska jobba där. Som en del i det undersöker kommunen om det går att utlokalisera kommunala arbetsplatser till Stöde, Liden eller Indal. En idé vi Sundsvallsbor är väldigt pigga på när det handlar om utlokalisering från Stockholm till resten av Sverige. Men som vi varit dåliga på lokalt, tycker Hans Forsberg.

– Vi pratar ofta om butiksdöden i Stenstan i Sundsvall, men inte om butiksdöden i Stöde. Hur ska vi få näringslivet i kommundelarna att utvecklas? Birsta är inte hjärtat som ska pumpa allt, hela kommunen måste får möjlighet att leva, på alla plan.

Varför ska innerstadsborna i Sundsvall bry sig om landsbygden?

– För att alla som bor inne i staden måste äta, och en stor del av vår mat kommer från landsbygden. Den är också viktig för vår rekreation, många gillar att vistas i naturen. Sedan är det allt fler som vill bo på landet och ha tillgång till friare ytor – det finns det ute i kommundelarna. Allsta är ett bra exempel, där en nybyggaranda har gjort området attraktivt och fått framtidstron att växa.

Landsbygdsprogrammet handlar till stor del om att tvätta bort känslan av att kommunen inte bryr sig.

– Det handlar om rättvisa, att man ska få samma service var man än bor. Fram till 1974 var alla dessa kommundelar egna kommuner, sedan slogs de ihop och blev ett med Sundsvalls kommun. Vi har ett ansvar för att inte överge dem. Vi ska skapa livskraftiga samhällen som gör att folk vill flytta dit. Samhällen som man både kan arbetspendla och nöjespendla ifrån, där bygden kan blomstra och människor tror på sin ort, säger Hans Forsberg.

Hans Forsberg

Ålder: 32

Familj: Sambo Lina Viklund

Uppdrag: Kommunalråd (c), ordförande för infrastruktur och serviceutskottet

Bor: I Njurundabommen.

Favoritplats i Sundsvall: Kustvägen längs Njurunda

Jag önskar att Sundsvall… … fortsätter att vara en plats som växer och lockar till sig människor som vill bo och leva här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s